| Kursledare Examinator Uppsatssamordnare |
Donald F. Ross |
| Ämnessekreterare |
Inger Bran |
2 Allmänt om att exjobba
2.1 Varför ska jag göra exjobb ?
- Först och främst är det ett obligatoriskt krav på dataingenjörsprogrammet samt IT Design: Programvarudesign programmet.
- Se vidare fråga 2.7.
- Själv får du också en unik möjlighet att under en tidsbegränsad period testa en arbetsgivare som du kanske är intresserad av, samt visa dem vad du går för!
2.2 Vad händer om jag inte gör något exjobb ?
- Om du inte gör exjobb (eller avbryter ett pågående exjobb) så får du inte ut din examen på programmet.
- Du kan göra exjobb senare än när du normalt skulle, om det då finns handledarresurser för dig på universitetet.
- En garanterad plats för att göra exjobb finns bara när du enligt utbildningsplaneringen ska göra exjobb, dvs. normalt under tredje läsåret på programmet (termin 6).
2.3 När är jag behörig att göra exjobb ?
2.4 Varför måste så mycket som 120 högskolepoäng vara klara för att börja exjobba ?
- Det finns två goda huvudskäl:
- det är bra för dig.
- det är bra för universitetet och ämnet
- Det är bra för universitetet och ämnet att våra studenter lyckas med sina studier.
- Det gör att vi kan attrahera bättre studenter och lärare och på så sätt förbättra vår utbildning ytterligare.
- Det är också bra för ämnets ekonomi och dess renommé inom universitetet och ger oss bättre arbetsvillkor.
- Därför understryker vi gärna vikten av att inte ha resttentor.
- Ett sätt att göra detta är att ha en antagningsgräns för exjobbet.
- Det är bra för dig, för det underlättar för dig att avsluta din examen.
- En examen på fickan kan påverka både din lön, din karriär och och vidare studiemöjligheter positivt.
- Dessutom dokumenterar du genom att fullfölja dina studier att du har förmågan att avsluta det du börjar på, vilket är mycket viktigt i arbetslivet.
- Slutligen har det visat sig att studenter som har krav på sig oftast uppnår bättre studieresultat, eftersom de skärper sig för att uppfylla kraven.
- Värdet av en avslutad examen kan lätt underskattas den första tiden efter studierna, eftersom många får sitt första jobb ändå, men visar sig ofta lite senare i karriären.
- Då är det i många fall mycket svårt att komplettera examen.
- Det beror både på att det är besvärligt att lösgöra tid från arbetet och på att programmet och kurserna förändras ofta.
- Efter några år kanske inte "dina" kurser finns kvar, och du får läsa in helt nya kurser för att få dina poäng.
2.5 Vad händer om det fattas några poäng när jag ska söka exjobb ?
- Normalt gör du exjobbet under den sista vårterminen och har då läst 150 högskolepoäng innan du börjar.
- Om du vet med dig själv att du inte kommer upp i 120 högskolepoäng (dvs 120hp avklarade helkurser) när höstterminen innan är klar, eller att denna risk finns, bör du så tidigt som möjligt ta kontakt med studievägledaren.
- Du och studievägledaren kan då tillsammans komma fram till en lösning på hur du kan komplettera dina högskolepoäng innan du gör exjobbet.
- Ibland kan det då gå att göra exjobbet under kommande hösttermin. Kontakta även kursansvarig för exjobbet.
- Om du är beroende av att klara kurserna under läsperiod 5 (andra halvan av höstterminen) för att nå upp till 120 högskolepoäng (dvs 120hp avklarade helkurser) finns en risk att du inte kommer att uppfylla kraven när exjobbet ska göras.
- Då kan du inte bli antagen till exjobbs-kursen förrän de aktuella tentorna är rättade och du har fått dina högskolepoäng.
- Du kan då på egen risk, men i samråd med examinator och studievägledare, påbörja exjobbet utan att vara antagen, men riskerar att få avbryta och i stället inrikta dig på att komplettera dina övriga kurser först.
2.6 Kan jag få räkna något jag redan gjort som exjobb ?
- Nej! Din exjobbsuppgift måste vara godkänd av handledaren på universitetet redan innan du ens påbörjar arbetet ifråga.
2.7 Vad är målet med exjobbet ?
- Exjobbet syftar till att ge dig erfarenhet av att lösa en arbetsuppgift som liknar den typ av arbete som du kommer att möta i arbetslivet.
- Kursplanen för examensarbete säger att:
- studenten i ett kvalificerat arbete övar och visar sin förmåga att integrera och självständigt utnyttja kunskaper och färdigheter från tidigare studier
- arbetet ska ge fördjupade kunskaper inom något område
- arbetet ska ge ökade kunskaper i projektredovisning och projektbedömning
- Det kan alltså komma in nya dimensioner i detta arbete som du kanske inte stött på under studierna men som är mycket betydelsefulla i arbetslivet.
- Några exempel:
- själv formulera och avgränsa uppgiften
- göra en tidplan och följa den
- på egen hand aktivt söka information som krävs för att lösa uppgiften
- beakta krav från de som ska använda det du konstruerar
- dokumentera arbetet på ett sätt som är läsbart för andra målgrupper
- presentera arbetet muntligt
2.8 Hur många kan man vara i ett exjobb ?
- Exjobb görs i grupper om två personer.
- Endast i undantagsfall kan man exjobba själv.
- I så fall krävs dispens av studierektor.
- Man kan ej vara fler än två personer.
2.9 Hur lång tid tar ett exjobb ?
- Eftersom det här rör sig om ett 15 högskolepoäng exjobb så ska din arbetsinsats motsvara 10 veckors heltidsstudier.
- Det rekommenderas dock inte att du gör exjobbet som ett heltidsarbete under 10 veckor.
- Du bör istället planera exjobbet som ett halvtidsjobb under 20 veckor (i praktiken gäller det 18 veckor).
- Det är flera anledningar till det.
- Dels så tenderar informationsinhämtning att ta tid: du måste vänta på att beställt material ska komma, eller vänta på att få ett möte med någon som ska ge dig information etc.
- Då är det bra att kunna arbeta med något annat istället för att bara rulla tummarna.
- Dels lär du dig sannolikt mer om exjobbet kan utföras i ett lugnare tempo.
- Nya kunskaper får tid att mogna.
- Du bör också planera så att exjobbet blir en relativt kontinuerlig aktivitet.
- Om du är ifrån det för länge kanske du måste "börja om på nytt".
3 Förberedelser för exjobb
3.1 Kan man få en checklista att följa ?
- Här får du en lista på de viktigaste stegen när du genomför ett exjobb.
- Varje steg beskrivs mera längre ner i denna FAQ.
- Sök till kursen examensarbete (så som du söker till alla andra kurser) i april respektive oktober beroende på om du ska exjobba på hösten eller våren.
- Leta själv reda på ett tänkbart exjobb, på universitetet
eller hos någon extern uppdragsgivare.
- Det finns en hel del att tänka på när du väljer exjobb.
- Se fråga 3.7.
- När exjobbet påbörjas ska du registrera dig på kursen examensarbete samt anmäla till uppsatssamordnare att du har ett uppslag till exjobb
- Lämna in en beskrivning av exjobbet och uppdragsgivaren på 1/2-1 A4-sida till kursledaren.
- Kursledaren bedömer preliminärt om exjobbet kan genomföras baserat på tillgänglig information.
- Uppsatssamordnare utser en handledare på universitetet åt dig.
- Planera in ett upptaktsmöte under första kursveckan tillsammans med handledare och uppdragsgivare.
- Beskriv exjobbet i en mer utförlig exjobbsspecifikation på 1-2 sidor och lämna till handledare och uppdragsgivare före upptaktsmötet.
- Dina handledare och du själv träffar uppdragsgivaren i ett upptaktsmöte där ni kommer överens om hur exjobbet ska genomföras.
- Handledaren på universitetet godkänner slutgiltigt att exjobbet kan genomföras.
- Du inleder själva exjobbet med att färdigställa en tidplan.
- Genomför exjobbet.
- Regelbundna avstämningsmöten med handledarna - t.ex. varannan vecka.
- Skriv dagbok under arbetets gång.
- Börja arbeta på exjobbsrapporten så snart som möjligt.
- Låt handledaren granska din exjobbsrapport redan när det bara är ett utkast med rubriker.
- Handledaren på universitetet godkänner exjobbsrapporten för opposition.
- Erfarenhetsmässigt behöver handledaren göra minst tre granskningar innan rapporten uppnått tillräcklig kvalité för att släppas till opposition.
- I de flesta fall vill uppdragsgivaren att du presenterar ditt arbete för dem.
- Förbered oppositionen på någon annans exjobb. Gör en oppositionsrapport.
- Genomför oppositionen.
- Försvara din egen exjobbsrapport gentemot den som opponerar på dig.
Godkänd ? förhoppningsvis ! - Omedelbart efter oppositionen ska du komma överens med din handledare huruvida det är några ändringar som du ska göra i exjobbsrapporten baserat på synpunkterna vid oppositionen.
- Inför eventuella rättelser i rapporten och gör i ordning original för tryckning.
- Senast två veckor efter oppositionen ska du publicera Ditt exjobb i Diva systemet.
3.2 Vad ska ett exjobb innehålla ?
- Exjobbet ska omfatta arbetsuppgifter som ligger inom det datavetenskapliga området.
- Exjobb inom något annat ämnesområde kan eventuellt godkännas men då sker examination/handledning av något annat ämne, nämligen det ämne som ligger närmast ämnesområdet ifråga.
- Observera att om du gör exjobb inom något annat ämne än datavetenskap så uppfyller du inte kraven för kandidatexamen i datavetenskap.
- Kursplanen säger att examensarbetet ska vara en utrednings- eller konstruktionsuppgift
där det ingår moment som
- ämnesval
- problemformulering
- planering
- litteraturstudier
- kontaktverksamhet
- empirisk datainsamling
- konstruktion och
- rapportering.
- Även kritisk granskning av annans arbete samt försvar av eget arbete ingår
.
- Omfattningen av de olika momenten skall vara balanserad så att det inte blir för mycket eller för lite av varje moment.
- Det måste finnas utrymme för konstruktivt tänkande och utredande.
- Det får ej vara för mycket råjobb (typ programmering) eller rent beskrivande dokumentationsarbete
- Innan du börjar exjobba så måste du ha kontakt med uppsatssamordnare och ha fått en handledare.
- Handledaren skall (kanske i samråd med andra personer) bedöma om innehållet i det arbete du tänker göra kan godkännas som ett examensarbete.
- Om du inte är nöjd med handledarens bedömning, kan du vända dig till examinator.
- Du har själv ansvar för att ta fram en exjobbsspecifikation som beskriver vad just ditt exjobb ska innefatta (se fråga 4.1).
- Uppdragsgivaren kan ha krav på arbetsinsatser som inte kan anses tillhöra exjobbet.
- Exjobbet måste innehålla arbete som handledaren godkänner som exjobb motsvarande 10 veckors heltidsstudier.
- Allt arbete därutöver är en sak mellan dig och uppdragsgivaren.
- Vad som ingår i exjobbet måste vara klarlagt från början och dokumenterat i exjobbsspecifikationen.
3.3 Var kan jag exjobba ?
- Det praktiska arbetet görs ofta utanför universitetet hos någon extern uppdragsgivare såsom ett företag, en myndighet eller annan organisation.
- Att exjobba externt är något som uppmuntras och stöds!
- Exjobbet kan även göras på universitetet.
- Det kan då bestå i att lösa uppgifter inom pågående forskningsprojekt på institutionen eller kan bestå i att utveckla egna idéer.
- Den man arbetar åt under exjobbet kallas här uppdragsgivare.
- Uppdragsgivare kan alltså vara ett företag, en myndighet eller annan organisation.
- Det kan också vara ett forskningsprojekt på universitetet eller du själv om du jobbar med en egen idé.
3.4 Var ska jag sitta och jobba ?
- Uppdragsgivaren har ansvar för att ge dig en arbetsplats.
- Om du exjobbar utanför universitetet hos en extern uppdragsgivare så förutsätts att du sitter hos denne och jobbar.
- Exjobbar du på uppdrag av universitetet så ordnar universitetet en arbetsplats.
- Eventuellt kanske du får sitta hemma och jobba om det finns möjlighet till det.
3.5 Får jag lön när jag exjobbar ?
- Om du har en extern uppdragsgivare så kan du få lön.
- Men detta är en fråga mellan dig och uppdragsgivaren som inte universitetet lägger sig i.
- Kom bara ihåg att exjobbet är en del av din utbildning och måste alltså uppfylla de krav universitetet ställer, oavsett vad uppdragsgivaren tycker.
- Ta upp detta med uppdragsgivaren på ett tidigt stadium.
- Uppdragsgivare som inte har haft exjobbare förut kanske inte känner till villkoren.
- Vissa delar av exjobbet kanske de inte är beredda att ge lön för.
- Om du får lön måste du vanligen göra någon form av tidrapportering till uppdragsgivaren.
- Om exjobbet genomförs på universitetet så får du vanligtvis ingen lön.
3.6 Hur får jag tag på exjobb ?
- Det är din uppgift att själv leta rätt på ett lämpligt exjobb.
- Ge dig ut bland företag och leta:
- titta på anslagstavlorna på universitetet
- prata med folk du känner på olika arbetsplatser
- besök arbetsmarknadsdagar
- kontakta företag direkt (e-post, telefon, personligt besök)
- surfa på nätet
- Företag ger ofta ut listor över arbetsuppgifter som kan passa som examensarbeten.
- Om du hittar intressanta exjobbsförslag på en sådan lista bör du allra först kolla med företaget om informationen på listan är aktuell innan du går vidare.
- I andra fall kanske företaget "inte hunnit" göra sådana listor men det kanske ändå finns möjliga exjobb, så en kontakt kan löna sig i alla fall.
- Har du egna idéer till examensarbeten inom företagets verksamhetsområde så lägg fram dina förslag!
- När du väl fått korn på ett exjobb som du skulle vilja göra hos någon uppdragsgivare så är det ofta så att du får göra en formell ansökan för att få exjobbet.
- Det kanske är fler sökande till samma exjobb som du konkurrerar med.
- Många arbetsgivare ser examensarbeten som bästa sättet att anställa personal eftersom man får en möjlighet att "känna på varandra" först. Därför kan det vara så att din ansökan till ett exjobb behandlas nästan lika ingående som om du sökte fast anställning.
- Tänk på detta när du har kontakt med företaget så att du "marknadsför" dig själv på rätt sätt.
- På universitetet kan det också finnas möjligheter till exjobb, främst i anslutning till forskningsprojekt.
- Kontakta uppsatssamordnare eller någon lärare/forskare du känner.
- Titta också på ämnets web-sida: Exjobbprojekt.
- Om du kör fast i ditt sökande efter exjobb så kan universitetet ge visst stöd.
- Kontakta uppsatssamordnare vid datavetenskap.
3.7 Vad ska jag tänka på när jag väljer exjobb ?
- Om du får tag på ett tänkbart exjobb hos någon
uppdragsgivare så är det ett antal
saker som du behöver klara ut på ett tidigt stadium.
- Finns någon hos uppdragsgivaren som kan/vill bli din handledare?
- Får du lön för arbetet?
- Finns det sekretesskrav från uppdragsgivaren, dvs. finns det information
i exjobbet som inte får spridas för att den är "känslig"
ur någon aspekt eller berör något som ska patenteras först?
- Det betyder att du inte kan publicera alla resultat av exjobbet i din exjobbsrapport.
- Går universitetet med på detta?
- Går du med på detta?
- Tänk på att det kan innebära en nackdel för dig att inte kunna visa upp hela resultatet av ditt exjobb när du sedan söker arbete.
- Vilka krav ställer uppdragsgivaren på arbetet som ska utföras?
- Kolla med universitetet att arbetet är godkänt som exjobb?
- Blir det mer än 10 veckors arbete?
- Ställer du upp på det?
- Står uppdragsgivaren för all litteratur, utrustning, programvara och andra kostnader som kan uppkomma under exjobbet?
- Du ska normalt sitta hos uppdragsgivaren och jobba. Kan du då få tillgång till
- arbetsplats med telefon
- tillträdesrättigheter till lokaler (vilka tider gäller?)
- postfack
- dator med användarkonto, accessrättigheter
- Internetanslutning, e-postadress
- kopiator, skrivare
- kontorsmaterial
- etc.
- Om inte handledaren hos uppdragsgivaren sitter inne med all information
som du behöver så bör det finnas andra kontaktpersone
hos uppdragsgivaren som du kan utnyttja.
- Finns dessa?
- Har de tid och lust att stötta dig?
- Något mer?
- Tänk!
- Du kan med fördel läsa den information på ämnets webbsida som riktar sig till företag som vill erbjuda exjobb.
- Tipsa uppdragsgivaren om den om han/hon inte redan har sett den.
- Lämna in en kort beskrivning på 1-2 A4-sida till kursledaren med en beskrivning av exjobbets bakgrund och mål.
- Detta använder kursledaren som underlag för att beböma arbetets rimlighet och för att tilldela handledare till dig.
- Denna beskrivningen är inte den samma som exjobbsbeskrivningen som du ska lämna till handledaren.
- Den är mer omfattande och beskrivs i avsnitt 4.1.
- Dessa saker bör du ha rett ut redan innan du ansöker om exjobbet eller innan du definitivt tackar ja, så undviker du obehagliga överraskningar senare.
- Fotnot: sekretess
- Det är för närvarande oklart hur sekretesskrav från uppdragsgivaren ska hanteras.
- Din uppdragsgivare måste kontakta universitetet (exjobbsamordnaren) och klara ut vad som ska gälla för just ditt exjobb.
3.8 Hur anmäler jag att jag exjobbar till universitetet ?
- Du måste söka till kursen examensarbete (kursbeteckning DVG C25) som till vilken annan kurs som helst, och ansökningen sker vid ordinarie ansökningstillfällen, dvs. i april för höstterminen och i oktober för vårterminen. (Man kan söka till kurser flera gånger.)
- När exjobbet börjar ska du registrera dig precis som när du börjar andra kurser.
- Registrera kan du endast göra en gång per kurs.
3.9 Vem ska jag ha som handledare ?
- Du måste alltid ha en handledare på universitetet oavsett var du exjobbar.
- Du kan välja en handledare från in lista (på webben) publicerad av uppsatssamordnare (först till kvarn!).
- Uppsatssamordnare på ämnet datavetenskap utser en handledare åt dig efter att du lämnat in anmälningsblanketten.
- Om du exjobbar hos en extern uppdragsgivare (på företag etc.) så ska du ha en handledare även där, här kallad uppdragshandledare.
- Om du inte "automatiskt" får någon uppdragshandledare så måste du agera själv för att få en.
- Eventuellt med stöd av din handledare på universitetet.
3.10 Vad hjälper handledarna till med ?
- Handledaren på universitetet har följande uppgifter beträffande ditt exjobb:
- Avgöra om en arbetsuppgift passar som examensarbete
- Agera kravställare utifrån examinationssynpunkt
- Stötta dig vid planeringen av exjobbet
- Regelbundet följa upp hur exjobbet går för dig
- Granska och godkänna exjobbsrapporten
- Uppdragshandledaren kan
- agera kravställare för exjobbet utifrån uppdragsgivarens synpunkt
- stötta med fackkunskap
- stötta dig beträffande praktiska saker hos uppdragsgivaren
4 Genomförande av exjobb
4.1 Vad ska exjobbsspecifikationen innehålla ?
- Exjobbsspecifikationen är det första dokument som du gör.
- Detta dokument gör du redan innan det egentliga exjobbet börjar.
- Huvudsyftet med detta dokument är att vara underlag för handledarens beslut om huruvida den tilltänkta arbetsuppgiften kan godkännas som exjobb.
- För dig ger det också ett tillfälle att sätta dig in i uppgiften på ett tidigt stadium.
- Exjobbsspecifikationen ska så bra som möjligt beskriva vad som ska ingå i exjobbet.
- Det kan även vara bra att ange vad som inte ska ingå.
- Förutom typen av arbete så skall även omfattningen bedömas.
- Arbetsinsatsen i exjobbet skall motsvara 10 veckors heltidsstudier för varje student som ingår i gruppen (vid 15 högskolepoäng exjobb).
- Detta ska inkludera tid för
- inläsning
- informationssökning
- kommunikation
- handledning
- uppsatsskrivning och
- opposition.
- Det kanske lämnar 6-7 veckors heltidsjobb kvar till själva arbetet som ska göras.
- Det kan vara svårt att bedöma omfattningen av arbetet, och man måste oftast först bryta ner arbetet i lite mindre "paket" innan man känner sig mogen att göra en bedömning av omfattningen.
- För varje paket kan man t.ex. bedöma
- antal sidor att läsa in
- antal kodrader att skriva
- antal sidor dokumentation att producera
- etc.
- När man har sådana paket på lämplig nivå så kan man "gissa" hur lång tid varje arbetspaket kommer att ta.
- Denna nedbrytning är alltså viktig för att kunna göra en tidplan för exjobbet.
- Exjobbsspecifikationen ska nämligen ge underlag för tidplanen.
- Läs vidare under fråga 4.5 när det gäller tidplanen.
- Uppdelningen av arbetet ska också göras så att det syns att var och en i exjobbsgruppen utfört minst 10 veckors arbetsinsats.
- En exjobbsspecifikation bör specificera följande saker:
- Exjobbets titel/undertitel (intresseväckande!)
- Bakgrund (vad det rör sig om, historik, motiv, )
- Mål (vad är syftet med att göra det här jobbet?)
- Resultat (vad ska "produceras": program, dokument; kriterier för godkännande)
- Arbetsuppgifter (innehåll och avgränsning; dela upp i arbetspaket)
- Omfattning (beräknad tidsåtgång; hur mycket tid ungefär per arbetspaket?)
- Resurser (vad behövs det för utrustning, programvara, litteratur etc.?)
- Kontakinformation (namn, adress m.m. på exjobbare, handledare, kontaktpersoner etc.)
- Principer för avrapportering (till universitet och uppdragsgivare)
- Ansvarsuppdelning och åtaganden (du, universitetet, uppdragsgivaren: vem står för vad?)
- Rimlighetsbedömning (säkerheten i bedömningen, osäkerhetsfaktorer, )
- Indata till exjobbsspecifikationen är den information du får av uppdragsgivaren.
- Har du tur så har uppdragsgivaren gjort en genomarbetad beskrivning av exjobbet där du kan finna mycket av det du ska skriva i exjobbsspecifikationen.
- Har du otur har du kanske bara fått lite allmän muntlig information.
- Kompletterande information får du lov att inhämta från uppdragsgivaren.
- Du behöver inte okritiskt köpa allt du åläggs; tänk på att när du skriver exjobbsspecifikationen så har du viss möjlighet att forma exjobbet så att det blir bra till innehåll och omfattning.
- Dina "randvillkor" är att uppdragsgivaren går med på det och att handledaren kan godkänna upplägget som en exjobbsuppgift.
- Exjobbsbeskrivningen blir typiskt på 3-5 A4-sidor.
4.2 Vad är ett upptaktsmöte ?
- Upptaktsmötet är ett möte där alla parter (du, handledaren och uppdragshandledaren) träffas och enas om målsättning och upplägg av exjobbet.
- Du bör själv ta tag i att boka in detta möte.
- Detta möte bör planeras in så fort du har tilldelats en handledare så att det kan avhållas så nära kursstart för exjobbskursen som möjligt.
- Exjobbsspecifikationen ska vara klar så långt det är möjligt och fungera som underlag för mötet.
- Det är också en fördel om ett förslag på tidplan finns.
- På upptaktsmötet skall man:
- granska exjobbsspecifikationen och enas om exjobbets omfattning
- granska eller upprätta en preliminär tidplan
- stämma av vilket stöd exjobbarna får från universitetet respektive uppdragsgivaren
- bestämma frekvens på avstämningsmöten med handledarna
4.3 Vilken kurslitteratur ingår ?
- För 15 högskolepoäng exjobb på C-nivå, som ofta innebär ganska praktiskt konstruktionsarbete, så specificeras inte någon speciell litteratur i kursplanen.
- Handledaren kan ibland bestämma viss litteratur som du ska läsa.
- Men normalt är det upp till dig som exjobbar att själv ta fram den information (inklusive böcker) som du behöver för att lösa arbetsuppgiften.
- Du kan naturligtvis rådfråga dina handledare om lämplig litteratur.
- Se också kurslitteratur
4.4 Vem betalar litteratur, utrustning och programvara ?
- Det är uppdragsgivaren som ska bekosta all nödvändig litteratur, utrustning och programvara.
- Om det är nödvändigt att göra resor inom ramen för ditt exjobb så ska uppdragsgivaren betala dessa också.
- De ska även stå för förbrukningsmaterial, kopieringskostnader m.m. som du behöver.
- Om du vill ha litteratur eller något annat som inte uppdragsgivaren bedömer som nödvändigt så får du själv stå för det.
- Om du jobbar med ett helt eget projekt, och alltså är din egen uppdragsgivare, så får du själv stå för alla kostnader.
4.5 Hur ska tidplanen för exjobbet se ut ?
- Du måste göra en tidplan för exjobbet.
- Se också Tidplanering
- Den ska innehålla de olika delmomenten som exjobbet består av samt när de ska göras och hur lång tid de ska ta.
- Exjobbsspecifikationen ger indata till tidplanen.
- Tidplanen kan göras parallellt med exjobbsspecifikationen eller senast direkt efter upptaktsmötet.
- Tidplanen ska godkännas av handledarna.
- Tidplanen bör åskådliggöras i ett diagram och ska vara enkel att läsa av.
- Den kan bestå av en A4-sida med ett diagram som du lägger till din exjobbsspecifikation (tidplanen behöver alltså inte vara ett eget dokument, om du inte vill ha det så).
- Svårt att göra tidplan sa du!? Javisst, det kräver lång erfarenhet att göra bra tidplaner.
- Att göra tidplaner innebär ofta ett visst mått av gissning, eller låt oss kalla det bedömningar.
- Du måste göra dessa bedömningar, men du kan ta dina handledare till hjälp.
- Det är bättre att ha en "dålig" tidplan än ingen alls.
- Tidplanen kommer att hjälpa dig att genomföra arbetet på ett genomtänkt sätt; att hålla dig på spåret och förhindra att arbetet sväller ut.
- Tidplanen ska användas vid mötena med handledarna för att stämma av hur arbetet fortgår.
- Det är tillåtet att ändra en tidplan under resans gång.
- Det är genom att i efterhand följa upp sin plan som man successivt bygger upp erfarenhet så att man kan göra en bättre tidplan nästa gång.
- Tidplanen kan se lite olika ut och vara mer eller mindre detaljerad.
- Man bör åtminstone bryta ner arbetet i cirka fem delar.
- Denna nedbrytning i arbetspaket, ska i tidplanen användas för att skapa avstämningspunkter så att jobbet kan följas upp.
- För ett jobb motsvarande 10 arbetsveckor bedöms att omkring fem till tio avstämningspunkter är rimligt.
- Nedbrytningen i arbetspaket ska vara genomförd redan när du gjorde exjobbsspecifikationen, så att du i tidplanen bara behöver placera in de olika delarna i tiden.
- Du kan eventuellt behöva precisera innehållet i varje moment lite mer detaljerat än i exjobbsspecifikationen.
- Här är ett exempel på nedbrytning i sju olika arbetsmoment
(hur det blir för just ditt exjobb beror ju helt på
vilken typ av arbete du ska göra):
- Inläsning
- Kravspecifikation du bestämmer vad ditt "system" ska kunna tillsammans med "kunden", t.ex. uppdragshandledaren (Obs! krav ska vara testbara!)
- Konstruktion du tänker ut hur ditt system ska byggas och dokumenterar det
- Implementering bygg hårdvara, programmera, etc.
- Testning testa att systemet fungerar och uppfyller kraven, rätta fel, testa igen
- Dokumentation färdigställande av exjobbsrapporten
- Förberedelser och genomförande av opposition
- Om de olika deltagarna i exjobbsgruppen arbetar parallellt med samma saker så räcker det med en tidplan för alla.
- Delar man upp så att olika personer arbetar med olika saker krävs individuella tidplaner.
- Nedan följer några exempel på hur tidplanen kan se ut.
- Hur du ska göra din tidplan beror på typen av exjobb samt på hur du själv föredrar att arbeta.
- En enkel sekventiell tidplan kan se ut som Figur 1 visar.
- De olika delarna genomförs sekventiellt förutom dokumentationen som ska göras successivt.
- Figur 1. Exempel på tidplan: sekventiellt arbetsflöde.
- Ett annat sätt att lägga upp arbetet är att arbeta parallellt med två eller flera aktiviteter och iterera sig fram till en alltmer förfinad lösning.
- Till exempel att börja skissa på en konstruktionslösning och kanske också programmera lite redan när du håller på med inläsning.
- När man är mycket osäker på vad man överhuvudtaget kan åstadkomma så är detta ett bra angreppssätt.
- Detta arbetssätt innebär sannolikt en hel del prototyping.
- Tidplanen kan då se ut som i Figur 2.
- Figur 2. Exempel på tidplan: parallellt/iterativt arbetsflöde.
- Ett tredje sätt kan vara att arbeta inkrementellt, genom att dela upp arbetet i små "miniprojekt" där man varje gång genomlöper alla faser.
- Under varje inkrement bygger man ut sitt system/prototyp genom att lägg till nya funktioner eller förbättra prototypmässiga funktioner.
- I slutet av varje inkrement ska man ha ett fungerande delsystem/prototyp som går att testa, för att i sista inkrementet ha det färdiga systemet.
- Sådant inkrementellt arbetssätt blir alltmer vanligt för att slippa "big-bang effekter" i slutet av projekt. Figur 3 visar exempel på en tidplan för detta fall
- Figur 3. Exempel på tidplan: iterativt arbetsflöde.
- Om det finns tidmässiga beroenden, t.ex. mellan olika deltagare i exjobbsgruppen, eller mellan ditt exjobb och andra exjobb eller andra projekt, så ska ett s.k. GANTT-schema ritas som visar dessa beroenden mellan olika aktiviteter eller delprojekt, som t.ex. i figur 4.
- Figur 4. Principillustration av GANTT-schema.
- Till sist:
- Överarbeta inte tidplanen!
- Men du ska göra den tillräckligt bra för att du ska ta den på allvar under arbetet.
- Om tidplanen inte håller så får du ändra den i samråd med handledaren men du får aldrig strunta i den.
- Alternativt kan du bli tvungen att justera "ambitionsnivån" i exjobbet i samråd med handledaren om tidplanen inte håller.
- Överarbeta inte tidplanen!
4.6 Hur följs det upp att exjobbet följer planen ?
- Du har regelbundna avstämningsmöten med handledaren på universitetet.
- Då diskuteras följande punkter:
- Vad du har gjort sedan förra mötet (genomgång av dagbok)
- Hur du ligger till i förhållande till tidplanen
- Vad du planerar att göra till nästa möte
- Diskussion av eventuell avvikelse från tidplan och andra problem
- Om du gör exjobb utanför universitetet bör du även se till att ha regelbundna avstämningsmöten med uppdragshandledaren, även om du har daglig kontakt med honom.
- Exakt hur ofta det ska vara uppföljningsmöten får styras av behoven.
- En tumregel är dock att minst ett möte var fjortonde dag med vardera handledaren
bör det vara om exjobbet sker på halvfart
(och ett möte per vecka om exjobbet görs som heltidsjobb). - Mötena med handledaren på universitetet och uppdragshandledaren kan hållas samtidigt om det är praktiskt.
- Varje månad lämnar du in på It's Learning en månadsrapport (xls- ark) till handledaren/uppsatssamordande.
- Där rapporterar du genomfört och planerat arbete den gångna resp. kommande månaden och hur du ligger i förhållande till tidplanen.
- Du kan även peka på eventuella problem.
- En mall finns på It's Learning och rapporten tar max 5-15 minuter att sammanställa.
- Denna månadsrapport bör skickas på en fast veckodag, t.ex. i slutet av varje månad.
- Gör upp med handledaren om detaljerna.
4.7 Vilka dokument ska jag skriva ?
- Följande dokument ska alltid upprättas:
- Specifikationen och tidplanen kan kombineras i ett dokument om du vill.
- Valda delar ur specifikationen och tidplanen bör ingå i rapporten.
4.8 Hur ska rapporten se ut ?
- En bra teknisk lösning som inte presenteras på ett bra sätt riskerar att helt tappas bort.
- Dvs. man kanske inte får några intäkter för arbetet utan bara kostnader.
- Därför måste en ingenjör inte bara vara en bra konstruktör utan också kunna presentera lösningen på ett bra sätt både skriftligt och muntligt.
- Därför är exjobbsrapporten en mycket betydelsefull bit vid bedömningen av ditt exjobb.
- Det är handledaren på universitetet som ställer krav på rapportens innehåll och utformning och slutligen godkänner den.
- Gör du examensarbetet hos en extern uppdragsgivare så är det naturligt att de också kan ställa krav på rapporten.
- Om kraven på dokumentation från universitetet respektive uppdragsgivaren är olika så kan du tvingas göra en rapport för universitetet och en för uppdragsgivaren.
- Detta bör redas ut innan examensarbetet påbörjas och tas med i planeringen.
- I vilket fall som helst så måste tillräckligt med tid för rapportskrivning avsättas i tidplanen. Räkna med 50% av Din tid!
- Du måste dokumentera arbetet löpande under exjobbets gång, annars glömmer du bort.
- Du ska alltså löpande dokumentera allt som händer i arbetet under hela exjobbet, samt även funderingar, slutsatser, frågeställningar etc.
- Det kan göras i dagboksform; om du gör en elektronisk dagbok kan du kanske återutnyttja delar i rapporten.
- Så snart som möjligt bör du också börja arbeta parallellt med rapporten genom att först göra en stomme med rubriker där innehåll sedan fylls på efterhand.
- I slutskedet av exjobbet fyller du på med saknade bitar så att du får en röd tråd samt skriver en utvärdering av resultatet och en sammanfattning.
- När du skriver rapporten måste du tänka på att den blir begriplig för den du skriver för och att den håller en viss nivå av vetenskaplighet.
- De kanske bästa sättet för dig att göra en bra rapport är att börja med att läsa andra exjobbsrapporter gör det (de finns på nätet).
- För att din rapport ska bli begriplig måste du skriva på den "nivå" som läsaren är på.
- Vem ska läsa din rapport?
- Du måste alltid veta vem du skriver för.
- I ett exjobb skriver du antagligen för handledaren, uppdragsgivaren och din opponent.
- Troligen är studiekamraten som ska bli din opponent den som är minst insatt i ditt exjobb.
- *** När du skriver så ska du hela tiden tänka dig att du skriver för en klasskamrat. ***
- Var konkret och välj ut en viss person som du tänker på när du sitter och skriver!
- Tänk: "Skulle NN fatta vad jag skriver nu?"
- Då är det sannolikt att du hamnar på rätt nivå så att rapporten blir begriplig.
- Jobba fram en bra struktur på rapporten, dvs. lämplig kapitelindelning med bra rubriker. Se Dissertation Outline
- Se till att du håller en "röd tråd";, dvs. att du systematiskt utvecklar ämnet ifråga och håller en jämn nivå utan "glapp".
- Använd rikligt med figurer, men alla figurer måste vara numrerade och kopplade till texten genom referenser.
- Definiera/förklara fackuttryck och viktiga begrepp i ett appendix i slutet av rapporten.
- Använd ett enkelt språk och ganska korta meningar.
- Vetenskaplighet betyder att riktigheten av det du skriver ska vara kontrollerbar.
- Påståenden som ej är uppenbara ska tas bort och ersättas med ett resonemang som är så pass ingående att slutsatserna lätt kan förstås.
- *** Ange referenser för fakta du hämtat från andra källor. ***
- Försök relatera dina resultat till kända vetenskapliga kunskaper och ståndpunkter.
- Skilj på vad som är dina egna och andras uppgifter.
- Skilj på fakta och dina tolkningar av fakta.
- Ange vad som är resultat av ditt arbete och vad andra, t.ex. personal hos uppdragsgivaren, har gjort.
- Du måste beskriva både vad du kommit fram till (resultat) och hur du kommit fram till det (metod).
- Ofta är en stor hjälp för de som ska följa upp ditt arbete att du även beskriver lösningar som du inte valde och varför du uteslöt de lösningarna.
- Beskriv också de erfarenheter du gjort på vägen, t.ex. vilka problem du stött på och hur du löst dem.
- Själva utformningen (dvs. kapitelindelning etc.) av exjobbsrapporten kan ske på många sätt.
- Hur din rapport ska se ut beror på typen av exjobb.
- Det är viktigt att rapportens utformning genomarbetas och bestäms tidigt i dokumentationsarbetet.
- Tvingas du ändra strukturen sent så riskerar du att få skriva om stora delar av rapporten om du ska återupprätta den viktiga röda tråden.
- Här nedan ges ett par exempel på utformning i punktform.
- När det gäller huvuddelen av rapporten, dvs. allt mellan tabellförteckningen och referenserna, så kan varje punkt motsvara ett eller flera kapitel.
- Om exjobbet är av utredande karaktär eller forskning:
- Titelsida
- Sammanfattning
- Abstract (engelsk titel samt sammanfattningen på engelska)
- Förord [eller Tack] (frivilligt)
- Innehållsförteckning
- Figurförteckning
- Tabellförteckning
- Introduktion (med hänvisning till övriga kapitel)
- Bakgrund, problem och syfte
- Design: Analys, metodbeskrivning
- Experiment: detaljer
- Resultat: värderingar, rekommendationer
- Slutsatser: projektvärderingar, kommentarer
- Referenser
- Bilagor
- Sammanfattning av begrepp och förkortningar (frivillig bilaga)
- Om exjobbet är av typ konstruktionsarbete, utvecklingsarbete:
- Titelsida
- Sammanfattning
- Abstract (engelsk titel samt sammanfattningen på engelska)
- Förord (frivilligt)
- Innehållsförteckning
- Figurförteckning
- Tabellförteckning
- Tabellförteckning
- Introduktion (med hänvisning till övriga kapitel)
- Bakgrund, problem och syfte
- Design: Analys, metodbeskrivning
- Implementation: Prototyp demonstrationssystem
- Resultat: värderingar, rekommendationer
- Slutsatser: projektvärderingar, kommentarer
- Referenser
- Bilagor
- Sammanfattning av begrepp och förkortningar (frivillig bilaga)
- Några ytterligare detaljer:
- Du kan skriva på svenska eller engelska. Skriv på ett språk som du behärskar bra annars kan det bli oöverstigligt för dig att skapa en bra rapport!
- Om du skriver på svenska så är det mycket viktigt rubriken till den engelska sammanfattningen (abstract) är den engelska titel som du vill ha på exjobbet.
- Den engelska titeln ska sedan stå i ditt examensbevis.
- Använd någon allmänt tillgänglig ordbehandlare
- Sidnumrera
- Sammanfattningen och Abstract skriver du alltid till sist
- Programkod och annat material som kan hoppas över vid genomläsning läggs som bilagor
- Användarhandledning för system som konstruerats läggs som bilaga
- Stavnings- samt grammatikkontrollera alltid rapporten och kolla avstavningar
- Tillgängliga dokumentmallar kan hämtas på hemsidan för ämnet datavetenskap: Exjobbhemsida.
- Det finns mallar på svenska och engelska för MS Word och LATEX.
- Om du väljer att använda en annan ordbehandlare så måste du ändå följa de layoutregler som gäller, se befintliga mallar.
- Titelsidan (framsidan) ska ser ut enligt
Kaus mallar
(OBS! dessa måste anpassas - se nedan för olika exempel)
- Exjobbsrapporten är offentlig handling. Läs mera om sekretess under fråga 3.7.
- Du måste lämna in rapporten till handledaren på universitetet för genomläsning och synpunkter innan den är klar.
- Erfarenhetsmässigt är det så att handledaren behöver läsa rapporten minst tre gånger innan den slutligen uppnår sådan kvalité att den kan godkännas.
- Som en tumregel bör du lämna in ett första utkast av rapporten till handledaren när en tredjedel av tiden för exjobbet avverkats.
- När två tredjedelar av exjobbet avverkats ska du ha en rapport som är 75% färdig.
- Om du gör rapporten helt klar innan du lämnar in den så riskerar du mycket extra arbete om du råkat "hamna fel".
- Tänk på att slutjusteringen av rapporten kommer att ta mycket längre tid än du någonsin kan tro!
- Låt också gärna en klasskamrat eller någon annan "oberoende" person läsa rapporten när den är 75% färdig.
- Det kan ge värdefulla signaler till dig om hur du ska skriva.
4.9 När ska rapporten vara färdig ?
- Inlämningsdatum för rapporten bestäms av när exjobbsseminariet bokats där du ska försvara rapporten.
- Exjobbsseminarierna skall normalt vara genomförda innan terminen slutar under examinationsvecka.
- *** Antalet tillfällen som en student kan genomgå examination på kursen är begränsat till fem. ***
- Ta reda på datum för exjobbsseminarierna på ett tidigt stadium; de brukar planeras långt i förväg.
- Senast en vecka före exjobbsseminariet ska du överlämna din exjobbsrapport till opponenterna.
- Då tar du också emot en rapport som du ska opponera på.
- *** Handledaren måste ha godkänt att din exjobbsrapport lämnas in för att gå till opposition. ***
- *** Om du inte är klar med rapporten till detta tillfälle får du vänta tills nästa tillfälle då oppositioner anordnas. ***
- Oppositioner brukar genomföras i slutet av varje termin samt i undantagsfall i slutet av oktober eller mars.
5 Examination och opposition
5.1 Hur sker examination och betygsättning ?
- I kursplanen står det:
- Kursen avslutas med seminarier där granskning och försvar av arbetena sker.
- För godkänt betyg krävs utförlig skriftlig dokumentation som bedöms av examinatorn.
- Dessutom krävs att man aktivt deltagit i de avslutande seminarierna.
- Studerande, som underkänts två gånger för sitt examensarbete, har rätt att begära att annan lärare/examinator utses för att bestämma betyg för honom/henne.
- Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (3) / icke utan beröm godkänd (4) / med beröm godkänd (5).
- Den studerande, som avbryter studierna på kursen, eller som har rest att tentera, får möjlighet att fullfölja sina studier enligt denna kursplan längst till och med ett läsår från och med den tidpunkt, då denna kursplan har ersatts med en ny plan.
- Kursen avslutas med seminarier där granskning och försvar av arbetena sker.
- För att få godkänt måste du alltså ha genomfört en
arbetsinsats motsvarande 10 veckors heltidsstudier samt:
- demonstrerat resultatet av ditt arbete för handledaren (i tillämpliga fall)
- fått exjobbsrapporten godkänd av handledaren
- försvarat din rapport vid ett seminarium
- opponerat på någon annans exjobbsrapport vid ett seminarium
- Handledaren på universitetet ska också inhämta information från uppdragshandledaren om hur exjobbet genomförts.
5.2 Hur sker redovisningen av exjobbet ?
- När exjobbsrapporten är godkänd av handledaren ska den upp för opposition på ett exjobbsseminarium.
- Det betyder att du presenterar ditt eget arbete.
- Du får svara på frågor och bemöta eventuell kritik från opponenten.
- Själv ska du naturligtvis opponera på någon annans exjobbsrapport.
- Kursansvarig lärare utser din opponent samt bestämmer vem du själv ska opponera på.
- Observera att oppositionen ingår som en obligatorisk del för att hela ditt exjobb ska bli godkänt.
- Betygssättningen kan påverkas av oppositionen:
- dels av själva genomförandet av oppositionen och
- dels om det framkommer graverande synpunkter på själva exjobbet eller på rapporten under oppositionen.
- Förutom presentationen på universitetet är det vanligt att uppdragsgivaren vill att exjobbet presenteras hos dem också.
- Detta är dock inte alls kopplat till examinationen.
5.3 Hur förbereder jag oppositionen ?
- När du ska opponera på någon annans exjobb måste du förbereda dig väl.
- Exjobbsrapporten måste läsas noggrant minst två gånger.
- Först då kan du bedöma dispositionen och se hur allt hänger ihop (eller kanske inte hänger ihop ).
- Du bör också kontrollera viktigt grundmaterial enligt referenslistan, åtminstone genom stickprov.
- Den du opponerar på ska samarbetsvilligt förse dig med allt material; om inte så är det berättigat att du framför kritik på detta.
- Synpunkterna du har på exjobbsrapporten du opponerar på ska dokumenteras i en oppositionsrapport.
- Denna oppositionsrapport ska lämnas in på It's Learning.
- Denna oppositionsrapport ska vara tillgänglig till din och respondentens handledare 1 dag före oppositionen.
- Denna oppositionsrapport ska du dela ut till respondenten precis efter oppositionen.
- Oppositionsrapporten brukar typiskt omfatta 3-5 sidor.
- Här följer ett förslag till struktur.
- Titel
- Sammanfattande omdöme på exjobbet
- Övergripande synpunkter på exjobbsrapporten (positivt och negativt)
- Titel
- Begreppsapparat
- Argumentering och slutsatsdragning
- Vetenskapliga metoder och tekniker
- Rapportens disposition
- Kapitelindelning, rubriker och innehållsförteckning
- Klarhet, relevans och förståelse (finns den röda tråden?)
- Referat, citat, notapparat och källförteckning
- Sammanfattning, abstract och nyckelord
- Språkbehandling
- Genomgång av rapporten kapitelvis (positivt och negativt)
- <indelas som den granskade rapporten>
- När det gäller stavfel och andra småfel så markeras detta med penna/elektroniskt i den granskade rapporten, som efter oppositionen lämnas till författarna för korrigering.
5.4 Hur går oppositionen till ?
- Oppositionen ska ta ca 40 minuter per exjobbsgrupp.
- De första 15 minuterna presenterar respondenten rapporten och
- De följande 15 minuterna används till diskussion där respondenten yttrar sig för att bemöta kritiken från opponenten.
- Man opponerar i samma grupper som man har arbetat i under exjobbet.
- Man måste alltså försöka dela upp oppositionen på ett lämpligt sätt mellan gruppmedlemmarna.
- Hur man sitter vid en opposition illustreras av Figur 5.
- Figur 5. Placering vid opposition.
- För själva presentationen är det viktigt att du tänker igenom vad du vill säga och skriver stolpar.
- Gör gärna en Power-Point presentation (eller motsvarande) med diskussionspunkter och figurer från exjobbsrapporten.
- Tiden du har på dig är kort så du kan bara ta upp det viktigaste.
- De första 15 minuterna ska huvudsakligen användas till respondentens presentation av exjobbsrapport.
- Inga frågor är tillåtna.
- Genomförande av oppositionen:
- Presentation (15 minuter) av respondenten
- Ordföranden för seminariet inleder genom att lämna ordet till författaren.
- Författaren presenterar sig och titeln på sitt arbete och gör sin presentation enligt följande:
- Gör en kort resumé av exjobbsrapporten
- Behandla syftet med exjobbet
- Redogör för frågeställningar och hypoteser
- Diskutera resultaten
- Diskussion och frågor som leds av opponenten (15 minuter)
- Aspekter att ta upp till diskussion
- Titel
- Begreppsapparat, dvs om använda ord och begrepp är förklarade och rätt använda
- Argumentering och slutsatsdragning
- Vetenskapliga metoder och tekniker
- Rapportens disposition, dvs. om strukturen - den röda tråden - är logisk och naturlig
- Kapitelindelning, rubriker och innehållsförteckning
- Klarhet, relevans och förståelse, dvs om den röda tråden är tydlig och följs
- Referat, citat, notapparat och källförteckning
- Sammanfattning (abstract) och nyckelord
- Språkbehandling
- Sammanfattande omdöme: positiva och negativa saker
- Aspekter att ta upp till diskussion
- Under presentationen ska du vara lyhörd och lyssna till andras frågor och kommentarer, de kan vara viktiga.
- Läs inte innantill, då är det lättare att hålla kontakt med åhörarna.
- Fråga gärna författaren, du behöver inte ha alla svar.
- Håll en kamratlig ton och formulera dig nyanserat.
- Anmärk inte på oviktiga detaljer och lås inte fast dig vid en anmärkning.
- Framhåll gärna de förtjänster du hittat; du bör alltid ha med både positiva saker och brister.
5.5 Hur försvarar jag mig vid opposition ?
- Du behöver inte stillatigande ta emot negativ kritik som opponenten gör på ditt arbete.
- Läs igenom hela din exjobbsrapport strax före oppositionen så
att du kommer ihåg vad du skrivit.
- Kritik kan bygga på missförstånd och då får du förklara dig, och kanske rannsaka dig själv om du inte varit tydlig nog i din rapport.
- En del kritik kan betecknas som efterklokhet, dvs. att det är lätt att i efterhand se att arbetet skulle gjorts annorlunda.
- Om du upptäcker sådana efterklokheter redan när du skriver rapporten ska du naturligtvis kommentera dem, t.ex. i rapportens resultat- eller slutsatskapitel.
- Kanske har hela ditt exjobb i slutet visat att du gått en mindre lyckad väg.
- Men även ett sådant "misslyckande" är ju ett resultat som andra kan dra nytta av för att inte göra om samma sak, och det behöver inte innebära att ditt exjobb blir underkänt.
- Kritik som uppenbarligen är berättigad ska du naturligtvis "erkänna" på ett rakryggat sätt och dra lärdom av.
- Utsätts du för orättfärdig kritik så får du försöka tackla det på lämpligt sätt.
- Handledaren eller ordföranden för seminariet bör gripa in i sådana lägen.
5.6 Är allt klart efter oppositionen ?
- Om exjobbsrapporten blev godkänd vid oppositionen så ska du införa eventuella ändringar och rättelser i den.
- "Behövliga" rättelser som du kommit överens om med handledaren ska införas.
- När den är färdigrättad och godkänd av handledaren kan Du publicera uppsatsen i Diva systemet.
- Rapporten ska följa layoutreglerna i mallarna, bl.a. ska framsidan vara tryckt enligt mall och får inte vara plastad.
- Handledaren skriver under deklartionsdokumentet och lämnar dem vidare till examinatorn för underskrift.
- Den slutgiltiga, rättade och upptryckta exjobbsrapporten ska publiceras i Diva systemet. senast två veckor efter oppositionen.
- För att du ska kunna tillgodoräkna dig högskolepoäng för exjobbet vid ansökan till vidare studier så kan eventuellt ännu tidigare inlämning krävas.
- Därefter går rapporterna till ämnessekreteraren för registrering.
- Hela exjobbsrapporten bör finnas på elektroniskt format.
- Kopierat material ska alltså scannas in om det inte är elektroniskt tillgängligt.
- Om det finns något material som inte går att göra elektroniskt tillgängligt skall det lämnas över till samordnaren.
- Sammanfattningsvis måste du lämna in följande till handledaren innan
uppsatsen kan godkännas:
- Den slutliga rapporten i pdf-format - ska godkännas av handledaren.
- Den ifyllda deklartionsdokumentet
6 Övriga frågor
6.1 Får jag något intyg på exjobbet ?
- Om du vill ha ett intyg på ditt exjobb från uppdragsgivaren så glöm inte bort att be om detta i samband med att du avslutar arbetet.
6.2 Hur gör jag om det blir problem ?
- Följande personer finns runt dig när du gör exjobb:
- Handledare på universitetet
- Uppdragshandledaren (i de fall du har en)
- Uppsatssamordnare
- Examinator
- Vid regelbundna möten med universitetets handledare så följs arbetet upp och eventuella problem behandlas för att hitta lösningar.
- Handledaren granskar och ställer krav på exjobbsrapporten.
- Om exjobbet görs hos en extern uppdragsgivare så förutsätts att uppdragshandledaren stöttar i alla praktiska frågor på arbetsplatsen, samt att denne (eller andra personer hos uppdragsgivaren) kan ge handledning när det gäller tillämpningsspecifika frågor i exjobbet.
- Uppdragshandledaren kan också ha rollen som kravställare på examensarbetet från uppdragsgivarens sida (naturligtvis inom ramen för det innehåll för exjobbet som specificerats från början).
- Uppsatssamordnare kan behöva kontaktas i vissa fall, t.ex. om samarbetet med handledare inte fungerar.
- Examinatorn har normalt endast en formell roll.
- Tänk på att bevara din självständighet gentemot uppdragsgivare och handledare.
- Du måste inte vara positiv till allt du åläggs att göra och till alla förutsättningar och mål.
- Du behöver inte heller vara positiv till de verktyg du har tillgång till i arbetet.
- Men normalt finns det alltså flera personer runt dig som du kan vända dig till för råd och stöd om det kör ihop sig på någon kant.
6.3 Var kan jag läsa mer ?
- På hemsidan för ämnet datavetenskap examensarbete under "Information för studenter" och därifrån "Examensarbete" läggs det in information om exjobb.
- Titta där! Exempel på vad du kan hitta:
- Layoutregler och rapportmallar
- Lediga exjobb
- Denna FAQ
- Referenser om hur man skriver rapporter
- Aktuell information om kursen
6.4 Om jag har synpunkter på innehållet i denna FAQ ?
- Om du hittar fel eller har tips om förbättringar av denna FAQ så skicka dessa via e-post till Donald Ross med "Exjobbs-FAQ" i rubriken.
- Last Update: 160403 by Donald F. Ross