Karlstads universitet
Datavetenskap

Godkända av studentföreningen Linda och fastställda av ämnesmötet för datavetenskap 98-08-24. Detta är revision 2.2 av 11-10-31¹. En kortversion finns här.

Utgångspunkt

De flesta av kurserna inom datavetenskap innehåller laborativa moment för att förstärka inlärningen av de teoretiska momenten genom praktik. Laborationerna kan vara frivilliga eller obligatoriska. Frivilliga laborationer finns för de studenter som önskar träna lite extra på några moment och behöver normalt inte redovisas. Obligatoriska laborationer skall redovisas och godkännas av lärare/handledare. Reglerna redovisade i detta PM gäller endast obligatoriska laborationer.

Det är vanligt att sätta inlämningsdatum för laborationsredovisningarna. Dessa datum fastställs av kursledaren så att laborationerna samordnas med moment genomgångna på föreläsningarna och så att arbetet med dem sprids över terminen. Utan fasta inlämningsdatum har studenterna en benägenhet att skjuta arbetet med laborationen på framtiden. Följden av detta blir panik mot slutet av kursen och dåliga prestationer både på tentamen och laborationer samt att laborationsredovisningar ofta släpar efter både ett och flera år. Med alltfler studenter och lärare i systemet har det blivit orimligt komplicerat och arbetskrävande att administrera detta.

Nu visar det sig att detta sker även med uppsatta datum, så i praktiken har inte datumen fungerat till hundra procent. Vår utgångspunkt är att studenterna är vuxna personer som förstår sitt eget bästa, och därför vill vi helst undvika onödiga regler. Men vi måste också ta vara på oss själva. Vi skall hantera allt större kullar studenter och klarar då inte av att ta emot och rätta labbredovisningar när som helst. Vi behöver lite ordning på torpet. Därför är vi tvungna sätta upp vissa regler.

Målsättning

Utgångspunkten är att studenterna är vuxna människor som själva ansvarar för sina studieresultat. Vi utgår ifrån att de studerar därför att de vill lära sig och tillägna sig kursens innehåll, inte bara för att på enklast möjliga sätt skaffa sig några poäng, eftersom en sådan "merit" förlorar i värde så fort de kommer ut på arbetsmarknaden där det är kunskap och inte studiepoäng som premieras,

Målsättningen med dessa regler kan sammanfattas i några enkla punkter:

• reglerna skall bidra till att båda studenternas och lärarnas arbetsbörda fördelas så jämnt som möjligt över hela kursen och inte hopar sig mot slutet av kursen
• reglerna skall vara enkla att administrera både för lärare, studenter och administration²,
• reglerna skall vara enkla att förstå och följa,
• reglerna måste uppfattas som rimligt rättvisa³,
• reglerna skall tydliggöra vem som ansvarar för att hålla reda på resultat på delkurser som inte är avslutade,
• reglerna skall stimulera studenterna till bra studievanor, men kan inte ha ambitionen att kunna tvinga dem till något de inte önskar,
• det är önskvärt att duktiga och ambitiösa studenter skall kunna premieras för väl utfört arbete.

Förutsättningar

För att fungera måste reglerna dessutom ta hänsyn till att inte alla studenter hinner få klart sina laborationsredovisningar i tid. Här finns det tre principiellt skilda ståndpunkter att ta:

1. Studenten kan nekas tillträde till tentamen om inte alla obligatoriska moment är godkända i förväg. Han hänvisas då till nästa kurstillfälle både för att få godkänt sina laborationer och för att tentera.
2. Studenten får tentera även om inte alla obligatoriska moment är godkända men får vänta tills nästa tillfälle kursen ges för att komplettera sina laborationsuppgifter.
3. Studenten får tentera även om inte alla obligatoriska moment är godkända och behöver inte vänta tills nästa kurstillfälle utan får komplettera sina laborationsuppgifter vid några lämpliga tillfällen under året.

Lärarna vid ämnet datavetenskap har anslutit sig till princip C). Detta och mera allmäna synpunkter får bl.a. följande konsekvenser för våra regler för laborationsredovisningar:

• Att en inlämningsuppgift inte är klar i utsatt tid får inte äventyra en hel kurs.
• Att uppgifter lämnas in sent får inte försvåra för en student att få godkänt på kursen. Däremot får det bli svårare att få bättre betyg än det minimum som krävs för att bli godkänd.
• En student måste ha möjlighet att komplettera en oavslutad kurs vid ett senare tillfälle samma läsår eller under ett senare år utan orimligt extraarbete för varken lärare eller student.
• En student kan inte räkna med att ett delresultat på en kurs skall kunna utnyttjas i obegränsad framtid utan måste vara beredd att göra om moment när en kurs eller dess laborationer förändras innan studenten har kompletterat hela kursen.

Kursstrukturen

De kurser som innehåller laborationer delas in i de två delkurserna Laborationer och Tentamen. Om kursen är på 7,5 hp, vilket är normalfallet, svarar delkurs Laborationer för 1,5 hp och delkurs Tentamen för 6 hp. I detta PM presenteras två alternativa modeller för hantering av laborationer, kallade Labbredovisningsmodellen (LRM) resp Tentalabbmodellen (TLM). De förklaras närmare nedan. Den stora skillnaden är att i LRM ges bara godkänt på laborationer medan i TLM tilldelas poäng som räknas in i betyget för kursen tillsammans med tentamensresultatet, så laborationerna räknas som en del av examinationen.

Betyg på delkurs Laborationer är Godkänt i LRM och 3, 4 eller 5 i TLM. Tills alla laborationer är godkända ges inget betyg. Frukta ej, jag återkommer till hur vi håller ordning på detta. Betyget Underkänt används inte för laborationer. Betyg på delkurs Tentamen är Underkänt, 3, 4 eller 5 som vanligt. Omtentor tillämpas inte för delkurs Laborationer men används i vanlig ordning för delkurs Tentamen.

En hel kurs är godkänd när båda delkurserna har minst betyget Godkänt eller 3. I LRM är betyget på hel kurs samma som betyget på delkurs Tentamen. I TLM baseras kursens betyg på summan av poängen från delkurserna Tentamen och Laborationer.

Gemensamma regler för alla laborationer

Följande regler gäller alla obligatoriska laborationer på alla kurser i båda modellerna.

Godkända laborationer

• Oavsett om en laboration bidrar med poäng till kursresultatet eller inte skall alla obligatoriska laborationer vara godkända var för sig för att ge godkänt betyg på delkursen Laborationer.
• En laborationsredovisning kan godkännas eller ges i retur. Det skall finnas en beskrivning av vad som krävs för att få godkänt eller för att ev få olika poäng.

Inlämningsdatum och inlämning "i tid"

• Redovisning för varje laboration har ett senaste inlämningsdatum. Dessa datum är utspridda så att arbetet för både lärare och studenter fördelas rimligt jämt över hela kursen. En laborationsredovisning har lämnats in i tid om den finns tillgänglig för aktuell lärare eller handledare senast kl 16.00 den dag som angivits.
• Aktuell lärare/handledare skall inom rimlig tid korrigera och redovisa sin bedömning av laborationsredovisningar som är inlämnade i tid. Rimlig tid bör normalt inte överstiga en vecka.
• Studenten skall informeras om när laborationen är rättad och var den kan hämtas, t.ex. genom ett ebrev till kursens elektroniska distributionslista.

"Ordinarie retur"

• Om en redovisning lämnas in i tid men inte blir godkänd ges den i retur och får lämnas in en gång till efter högst en vecka. Detta kallas ordinarie retur och äventyrar inte de poäng som ev ges för uppgiften. Denna tidsfrist skall framgå på framsidan av returen.
• Vid TLM får studenten lämna in en ordinarie retur även vid godkänd laboration i syftet att höja sitt betyg på uppgiften. Det ska klart framgå vad förbättringen består i. Bedömningssystemet i TLM beskrivs nedan.
• Vid LRM gäller motsvarande regel för att få ev bonuspoäng ifall inte motsatsen framgår av laborationsspecifikationerna. Det ska klart framgå vad förbättringen består i. Bedömningssystemet i LRM beskrivs nedan.

"Sena" laborationer

Om en godkänd laborationrsedovisning inte lämnats i tid eller vid ordinarie retur kallas den sen. En sen laboration kan få lägre betyg och prioritet än en normal. Detta avsnitt beskriver innebörden och följden av detta mer i detalj

• En laborationsredovisning som inte lämnas in i tid är sen.
• En laborationsredovisning som lämnas in i tid men som inte godkänns och vars ordinarie retur inte lämnas in i tid är sen.
• En laborationsredovisning som både lämnas in i tid och vars ordinarie retur lämnas in i tid, men som inte godkänns efter ordinarie retur är sen.
• Sena laborationsredovisningar får lämnas in under tentamens- och omtentamensveckorna för aktuell kurs (eller motsvarande), senast fredagen kl. 16.00.
• Sena laborationsredovisningar kan som bäst ges betyget godkänt resp. det lägsta antal poäng som krävs för att få betyget godkänt. Vid behov används då halva poäng.
• En student kan inte räkna med att sena laborationsredovisningar rättas inom någon särskild tidsram. Dessa redovisningar ges normalt låg prioritet av läraren. Speciellt kan inte studenten räkna med att en sen redovisning som lämnas in i anslutning till en tentamen är rättad så den ev. kan lämnas in igen i anslutning till närmast följande omtentamen ifall den inte skulle bli godkänd.

Oavslutade laborations-delkurser

Några regler gäller de fall då en student har avslutat en kurs utan att alla laborationer är godkända. Det finns då möjlighet att komplettera med resterande laborationer vid ett senare kurstillfälle. Kursledaren för det nya kurstillfället avgör vilken lärare som skall rätta redovisningen.

• Studenten ansvarar själv för att dokumentera tidigare godkända laborationer, t.ex. genom att uppvisa den godkända redovisningen. Varken lärare eller administration ansvarar för detta. Tidigare gjorda laborationer som inte kan dokumenteras som godkända ska göras om.
• Om en tidigare godkänd laboration inte längre finns kvar i kursen, och inte heller någon som enligt lärarens bedömning motsvarar den, ska den göras om. Ettårs-regeln för ändrade kursplaner⁴ gäller inte för laborationer.
• Laborationer som kompletteras vid senare kurstillfällen ska uppfylla de labbspecar som gäller vid kompletteringstillfället. Om en laboration, som har gjorts men inte har godkänts vid ett tidigare kurstillfälle, har förändrats vid det nya kurstillfället ska hela laborationen görs om enligt den nya specifikationen att kunna godkännas. Begreppet "Delvis godkända laborationer" finns inte.

Handledning

Vid handledning prioriteras de uppgifter som krävs för att få godkänt på en laboration framför moment som ska ge bättre resultat än godkänt. Detta gäller både bättre betyg än godkänt-betyget (i TLM-modellen) och bonuspoäng (i LRM-modellen), och oberoende av om det sker vid första inlämning eller vid ordinarie retur. Genom ett bättre resultat än godkänt ska ju studenten dokumentera att han är duktigare än medelstudenten, och det är rimligt att han gör detta på egen hand i större utsträckning än en student som strävar efter att nå godkänt-gränsen.

Vi tillämpar två olika modeller för laborationer

Inom ramen för de allmänna regler som finns redovisade ovan tillämpar vi två olika modeller, som kallas labbredovisningsmodellen (LRM) resp tentalabbmodellen (TLM). De allmänna regler redovisade tidigare gäller för båda modellerna. Detta kapitel beskriver det som är specifikt för resp modell.

Labbredovisningsmodellen (LRM), grundregel

I denna modell fungerar laborationerna som en tillämpning av kursinnehållet. De syftar till att studenten, genom att arbeta praktiskt med teoretiska moment, bättre skall kunna tillägna sig kunskaperna i kursen. Genom redovisningen av laborationen skall han visa att han har förstått teoridelen och tillämpat den på ett korrekt sätt.

I LRM är grundregeln att alla laborationer skall godkännas utan gradering. När alla laborationer är godkända ges betyget Godkänt på delkurs Laborationer.

Bonus i LRM

Om en lärare önskar premiera väl gjorda uppgifter får han ge en bonus till "duktiga" studenter. Minimumskravet är att laborationsredovisningen lämnas in och godkänns vid ordinarie inlämning (i tid eller vid ordinarie retur) och att tentamen godkänns vis ordinarie tentamenstillfället. Ev får specificerade extramoment krävas på laborationen. Krav och bedömningsskala skall tydligt framgå av laborationsspecifikationen.

Bonuspoäng får ges per laboration eller samlat för alla laborationer och får utgöra maximalt 10% av tentamenspoängen. De läggs till tentamenspoängen vid ordinarie tentamen, förutsatt att den ger godkänt betyg även utan bonuspoängen.

Begränsningar för bonuspoäng är alltså

• det skall tydligt framgå från specifikationen om det ges bonus, hur mycket och vad som krävs för att få bonus. Bonus kan t.ex. ges
• om redovisningen inte är sen, utan andra krav (rekommenderas inte),
• om redovisningen inte är sen och studenten har utfört specificerade extra moment,
• en ordinarie retur äventyrar inte bonuspoängen. Tvärt om får studenten använda en ordinarie retur för att förbättra sina bonuspoäng om inte labbspecifikationen uttryckligen anger motsatsen. Basuppgifter prioriteras framför bonusmoment vid handledning,
• bonus får inte ges på sena laborationsredovisningar,
• bonus får bara räknas in om tentamensresultatet är godkänt även utan bonuspoängen. Bonuspoäng kan alltså inte användas för att få godkänt på tentamen, men kan användas för att höja ett redan godkänt tentamensresultat till ett bättre betyg,
• bonus räknas bara in till ordinarie tentamen på en kurs.

Detta innebär speciellt att bonus aldrig får räknas in för sena redovisningar eller på omtentamina. Det finns alltså ingen anledning för en lärare att spara bonuspoäng efter den ordinarie tentamen för en kurs. Bonuspoäng som inte kan tillgodoräknas vid ordinarie tentamen är brända. På detta viset väcker inte ett bonussystem administrativa frågor. Läraren håller reda på bonuspoäng under kursens gång, sedan kan de glömmas. Samtidigt stimuleras studenten till att få godkänt på ordinarie tentan och undvika omtentor.

Tentalabbmodellen (TLM)

I denna modell räknas laborationerna in som en del av examinationen på kursen. Laborationsredovisningarna och tentamensskrivningen poängsätts var för sig. Laborationernas andel av kursen får inte överstiga 1/3 av kursens totala tentamenspoäng.

Laborationer och tentamensskrivning rättas och registreras som delkurser var för sig, med var sina tentamenspoäng och var sitt betyg. Vid godkänd hel kurs, dvs när laboration och tentamensskrivning är godkända var för sig, räknas båda delkursers poäng in i det samlade tentamensresultatet och utgör underlag för betyg för hela kursen. Skälet till att betygsätta laborationer och tentamen var för sig är att redovisa balansen mellan studentens praktiska och teoretiska förmåga.

Det är möjligt att komplettera ogjorda laborationer vid senare tentamens- eller omtentamenstillfällen. De är då sena och ger det minsta antal poäng som behövs för godkänt betyg när de godkänns. Det är inte möjligt att förbättra resultatet på redan godkända laborationer efter det ordinarie returtillfället som ges under kursens gång.

Rekommendation och exempel för TLM

Följande modell kan rekommenderas för att poängsätta laborationerm enligt TLM. Modellen och det ledsagande exemplet utgår ifrån att en enskild laborationsuppgift motsvarar 5 tentamenspoäng och att alla laborationerna tillsammans svarar för 20 tentamenspoäng. Tentamensskrivningen svarar för 40 poäng av totalt 60 tentamenspoäng.

• 3 tentamenspoäng ges för godkänd basuppgift. 4 eller 5 tentamenspoäng ges vid godkända extrauppgifter eller extra prestationer enligt laborationsspecifikationen.
• Vid ordinarie retur är det möjligt att höja resultatet från 3 eller 4 till 4 eller 5 tentamenspoäng.
• Vid sen inlämning ges 2,5 tentamenspoäng för godkänd laboration oavsett omfattning eller kvalitet.
• Om delkursen svarar för 20 tentamenspoäng, t.ex. genom fyra laborationer om fem poäng, ger detta minst 10 tentamenspoäng för godkänd delkurs. Om inga laborationer är sena ger det minst 12 tentamenspoäng.
• Delkurs Laborationer är godkänd när alla laborationer är godkända. Delkursens poäng är summan av de enskilda laborationernas poäng. Delkursen betygsätts efter en angiven skala. Om t.ex. delkursen står för 20 tentamenspoäng föreslås skalan:
  10-14 tentamenspoäng Þ betyg 3⁵
  15-17 tentamenspoäng Þ betyg 4
  18-20 tentamenspoäng Þ betyg 5.
• Om delkurs Tentamen svarar för 40 poäng föreslås följande betygsskala:
  0-19 tentamenspoäng Þ underkänt
  20-26 tentamenspoäng Þ betyg 3
  27-33 tentamenspoäng Þ betyg 4
  34-40 tentamenspoäng Þ betyg 5.
• Poängen på hel kurs är summan av poängen på delkurserna Laborationer och Tentamen. Betyget på hel kurs är som vanligt
  30-39 tentamenspoäng Þ betyg 3
  40-49 tentamenspoäng Þ betyg 4
  50-60 tentamenspoäng Þ betyg 5.
• I denna modell är det möjligt att ha betyget 3 i en av eller båda delkurserna och få betyget 4 på hela kursen. Det beror på att kraven för att få 4 och 5 ligger lite högre för laborationerna än för hela kursen.

Det är viktigt att påpeka för studenten

• att en godkänd laborationsredovisning är en värdehandling. Tills alla laborationer är godkända och han har fått bekräftat att godkänt resultat är rapporterat till sekreteraren och registrerat på delkurs Laborationer är handledarens påskrift på laborationen hans enda bevis på att resp laborationer är godkända,

• att det inte är någon smart idé att lämna in en blank eller undermålig redovisning. Eftersom han då normalt får retur på en gång har han visserligen tänjt ut inlämningsfristen en vecka men gått miste om handledarens kommentarer och ett returtillfälle. Det var kanske hans möjlighet att få mer än godkänt på laborationen som rök där.

1 Förändringshistorik: 98-08-24: Ursprunglig version. 99-12-06, revision 2: Basuppgifter prioriteras framför bonusmoment vid handledning. 00-08-18, version 2.1: Inlämningsfristen ändrad från kl 17.00 till kl 16.00. 00-09-05, version 2.1a: Smärre redaktionella ändringar. 00-10-13, version 2.1b: Redaktionell förändring under ordinarie retur: "Det ska klart framgå vad förbättringen består i".

2 Specifikt innebär detta att inga delresultat får förekomma som måste administreras av läraren själv. Delresultat som inte kan införas i Ladok måste studenten själv hålla reda på och kunna dokumentera vid behov. Inte heller skall poängberäkning utformas så att en tentmina måste göras i olika varianter beroende på om det t.ex. är en "ny" eller "gammal" student som skriver den.

3 Ponera att ett delresultat för en prestation under kursens gång räknas in i ett tentaresultat så att totalen måste vara godkänt. Prestationen kan inte förbättras, därför att den gjordes medan kursen pågick. Om resultat på denna prestation belönades med ett poängtal motsvarande underkänt skulle det innebära att studenten måste skriva bättre än godkänt till en ev omtenta för att kompensera för sin svaga insats under kursens gång. Den typen av "evig" bestraffning bör undvikas.

4 Ettårs-regeln säger att en student har rättighet att tentera enligt den gamla kursplanen ett år efter det att kursplanen för en kurs ersatts med en ny kursplan.

5 Om inga laborationer är sena ges det minst 12 poäng, så detta omfattar normalt 12, 13 och 14 poäng.

6 Ladok är universitetets studentadministrativa system.